Online heaven for everything Roxendal
Johan Roxendal
Insomnia
0543 days
by Johan
in Johan Roxendal
Ett problem med de där midnattsflygen är att de kan skapa oreda i ens inre klocka. Efter att ha gått och lagt oss vid elva och sovit fint i vår flådiga lägenhet har vi mest kastat av och an sedan ett par timmar tillbaka. Uppgivet tog vi nyss det mest logiska beslutet, varför jag och David nu sitter med varisin laptop vid en skumt upplyst bar under ett halmtak. Omkring oss spelar syrsor sin något repetetiva melodi och långt borta vid horisonten åskar det i tystnad. Klockan är antingen halv fyra eller halv fem (telefonen och datorn är av skiljda uppfattningar).
Platsen heter Alona Villa Studios och är något slags hotell/resort/lägenhetskomplex där vår vän Tommy bor. Vi har blivit inkvarterade i ett rum på kanske 25 kvadrat med moderna bekvämligheter: balkong och AC; dusch och kylskåp. Utanför finns en liten pool där vi för bara ett par timmar sedan plaskade förnöjd med en öl i hand.
Det är varmt. Nu på småtimmarna kanske 25 grader och i skrivandets stund sitter jag i tshirt och shorts men det bör väl inte förvåna något – det var ju därför jag åkte. Shortsavsaknad.
Filippinerna framstår som bra mycket fattigare än Thailand – slitna vägar och hus och någon ospecifik känsla föranleder den analysen. I BNP räknat är Filippinerna det fattigaste landet jag någonsin besökt, tror jag bestämt.
Nu börjar solen gå upp. Tupparna för ett makalöst oväsen och himlen börjar få färg. Vi ska se ifall det går att sova lite till eller kanske ta en joggingtur till stranden. Senare på dagen bjuds lite snorkling.
Jag återkommer som alltid med mer, nästa gång förhoppningsvis med en mer väloljad inre klocka .
Nu är jag här
0544 days
by Johan
in Johan Roxendal
Framme i Filippinerna, efter ett midnattsflyg från Bangkok. I skrivandets stund på stranden där jag knattar på telefontangentbordet, vår lägenhet saknar tills vidare internet så detta inlägg blir kort men visuellt.
Alona beach:
En introduktion
0548 days
by Johan
in Johan Roxendal
Välkomna ska ni vara till vad som jag hoppas kommer bli en trevlig och stillsam redogörelse för min asienresa vars negligerande inte framkallar för mycket ångest.
I skrivandets stund sitter jag i Bangkok, hemma hos en couchsurfare med en stor lägenhet som inhyser folk från hela världen. Vår värd, som heter Scott, hade uppenbarligen inget bättre för sig och tog emot sjutton surfare samtidigt här under helgen. Jag och David anlände sist och fick hålla till godo med rätt tunna madrasser tre trappor upp i en ganska intensiv värme. Golvutrymmet delas med två tyskar och två fransmän och vägen väsnas utan respit hela nätterna genom öppna fönstren.
Ni kanske undrar över namnet på bloggen? Det motsvarar längden på en dag här borta.
Idag, tisdag, är vår sista i Bangkok. Jag ska försöka hitta tid till vidare redogörelse för vad vi har hittat på här borta, men det kan ta ett par dar! Resedags igen om några timmar. Först, lite turistande.
David äter en grillad fisk på pinne.
Myror i byxorna
01087 days
by Johan
in Johan Roxendal
Jag tänkte bara avisera er om mina nya hemreseplaner - nämligen att jag kommer hem på torsdag i nästa vecka, den 4:e juni. Då kommer jag ha spenderat närmre fyra och en halv månad på Kuba. Jag hade förstås kunnat vänta tills den 19:e då det egentligen var tänkt men som sagt, jag blev otålig. Det är varmt. Jag är förmodligen fattig (kommer inte åt min internetbank då de bestämde sig för att byta system mitt i min resa). Första anhalt efter att jag landar i stockholm blir förmodligen att sova en natt och vila min stackars rumpa, därefter att ta mig till Skåne. Sen får jag resa land och rika runt för att träffa er alla igen.
Så vi ses snart.
Så vi ses snart.
Myror i byxorna
01087 days
by Johan
in Johan Roxendal
Jag tänkte bara avisera er om mina nya hemreseplaner - nämligen att jag kommer hem på torsdag i nästa vecka, den 4:e juni. Då kommer jag ha spenderat närmre fyra och en halv månad på Kuba. Jag hade förstås kunnat vänta tills den 19:e då det egentligen var tänkt men som sagt, jag blev otålig. Det är varmt. Jag är förmodligen fattig (kommer inte åt min internetbank då de bestämde sig för att byta system mitt i min resa). Första anhalt efter att jag landar i stockholm blir förmodligen att sova en natt och vila min stackars rumpa, därefter att ta mig till Skåne. Sen får jag resa land och rika runt för att träffa er alla igen.
Så vi ses snart.
Så vi ses snart.
Luftfuktighet
01088 days
by Johan
in Johan Roxendal
Det är regnperiod på Kuba och jag skriver dessa rader med papper och penna i ljuset av en mulen och ilsken himmel. Batteriet på datorn är uttömt och det är strömavbrott sen flera timmar.
Min Cohiba-cigarr känns förvånansvärt mild och smaken blandar sig väl med en ångande kopp snabbkaffe.
Det är riktigt kyligt i luften och regnet formligen vräker ner, åskan är öronbedövande och frekvent.
Vattnet som rinner ned för gatan utanför får hela gatan att se ut som en såndär horisontal rulltrappa som de har på flygplatser. Förmodligen en association kommen av min stundande avresa.
Jag stirrar tålmodigt på rullbandsgatan i hopp om ni vet den där känslan man får på tåget att perrongen plötsligt börjar glida ifrån ens stillasittande tåg? Men ingenting händer.
"Luften blir friskar när åskan går" sjönger Kjell Höglund i "Genesarets sjö".
Det slår mig att jag sitter och författar ett av denna bloggs sista inlägg; inom kort får jag meddela mig med mobiltelefon som vanligt folk.
Vemodet drunknar i ett hav av otålighet.
Min Cohiba-cigarr känns förvånansvärt mild och smaken blandar sig väl med en ångande kopp snabbkaffe.
Det är riktigt kyligt i luften och regnet formligen vräker ner, åskan är öronbedövande och frekvent.
Vattnet som rinner ned för gatan utanför får hela gatan att se ut som en såndär horisontal rulltrappa som de har på flygplatser. Förmodligen en association kommen av min stundande avresa.
Jag stirrar tålmodigt på rullbandsgatan i hopp om ni vet den där känslan man får på tåget att perrongen plötsligt börjar glida ifrån ens stillasittande tåg? Men ingenting händer.
"Luften blir friskar när åskan går" sjönger Kjell Höglund i "Genesarets sjö".
Det slår mig att jag sitter och författar ett av denna bloggs sista inlägg; inom kort får jag meddela mig med mobiltelefon som vanligt folk.
Vemodet drunknar i ett hav av otålighet.
Luftfuktighet
01088 days
by Johan
in Johan Roxendal
Det är regnperiod på Kuba och jag skriver dessa rader med papper och penna i ljuset av en mulen och ilsken himmel. Batteriet på datorn är uttömt och det är strömavbrott sen flera timmar.
Min Cohiba-cigarr känns förvånansvärt mild och smaken blandar sig väl med en ångande kopp snabbkaffe.
Det är riktigt kyligt i luften och regnet formligen vräker ner, åskan är öronbedövande och frekvent.
Vattnet som rinner ned för gatan utanför får hela gatan att se ut som en såndär horisontal rulltrappa som de har på flygplatser. Förmodligen en association kommen av min stundande avresa.
Jag stirrar tålmodigt på rullbandsgatan i hopp om ni vet den där känslan man får på tåget att perrongen plötsligt börjar glida ifrån ens stillasittande tåg? Men ingenting händer.
"Luften blir friskar när åskan går" sjönger Kjell Höglund i "Genesarets sjö".
Det slår mig att jag sitter och författar ett av denna bloggs sista inlägg; inom kort får jag meddela mig med mobiltelefon som vanligt folk.
Vemodet drunknar i ett hav av otålighet.
Min Cohiba-cigarr känns förvånansvärt mild och smaken blandar sig väl med en ångande kopp snabbkaffe.
Det är riktigt kyligt i luften och regnet formligen vräker ner, åskan är öronbedövande och frekvent.
Vattnet som rinner ned för gatan utanför får hela gatan att se ut som en såndär horisontal rulltrappa som de har på flygplatser. Förmodligen en association kommen av min stundande avresa.
Jag stirrar tålmodigt på rullbandsgatan i hopp om ni vet den där känslan man får på tåget att perrongen plötsligt börjar glida ifrån ens stillasittande tåg? Men ingenting händer.
"Luften blir friskar när åskan går" sjönger Kjell Höglund i "Genesarets sjö".
Det slår mig att jag sitter och författar ett av denna bloggs sista inlägg; inom kort får jag meddela mig med mobiltelefon som vanligt folk.
Vemodet drunknar i ett hav av otålighet.
Ett par Ola-relaterade bilder
01092 days
by Johan
in Johan Roxendal
Första helgen Ola var här åkte vi på en tvådagarssemester österöver genom fyra kubanska städer med olika sevärdheter. Det var mitt i en fruktansvärd värmebölja vi var nog rätt nöjda allihopa med att slippa åka hem och säga till våra nära och kära att vi inte sett något annat än Havanna så det var bara att bita ihop och svettas. Första anhalt var Santa Clara och Che-monumentet.
Vi vallades därefter vidare av vår guide till Trinidad där jag fångade de bilder jag underlåtit att ta förra gången jag var där och resultatet ser ni nedan. En av ryggtavlorna tillhör Ola.
Någonstans i närheten av Cienfuegos stannade vi och kollade in ett gammalt sockerplantage.
Cienfuegos är en mycket vacker stad som grundades av fransmännen för länge sen och innehåller byggnad med tillhörande budskap: "Dina exempel lever, dina idéer består".
Vi avslutar bildserien med Ola då han, för bara några dagar sen, fotograferade ett gammalt fort i utkanten av centrala Havanna.
Ett par Ola-relaterade bilder
01092 days
by Johan
in Johan Roxendal
Första helgen Ola var här åkte vi på en tvådagarssemester österöver genom fyra kubanska städer med olika sevärdheter. Det var mitt i en fruktansvärd värmebölja vi var nog rätt nöjda allihopa med att slippa åka hem och säga till våra nära och kära att vi inte sett något annat än Havanna så det var bara att bita ihop och svettas. Första anhalt var Santa Clara och Che-monumentet.
Vi vallades därefter vidare av vår guide till Trinidad där jag fångade de bilder jag underlåtit att ta förra gången jag var där och resultatet ser ni nedan. En av ryggtavlorna tillhör Ola.
Någonstans i närheten av Cienfuegos stannade vi och kollade in ett gammalt sockerplantage.
Cienfuegos är en mycket vacker stad som grundades av fransmännen för länge sen och innehåller byggnad med tillhörande budskap: "Dina exempel lever, dina idéer består".
Vi avslutar bildserien med Ola då han, för bara några dagar sen, fotograferade ett gammalt fort i utkanten av centrala Havanna.
En redogörelse för månadens händelser, i flera delar
01092 days
by Johan
in Johan Roxendal
Jag vinkade precis av mina käre bror Ola då han tog en taxi till flygplatsen efter en tre veckors lång vistelse här. Mitt rum är nu åter prydligt iordningställt och jag ser förnöjsamt fram emot att på egen hand ta avsked av Kuba de kommande veckorna, knyta lösa trådar och förmodligen skapa en lös tråd eller två av bara farten.
Min flygresa till Mexiko är bokad till den 20:e men alla flyg till och från Mexiko är inställda pga 'pandemin' så jag står obeslutsamt och väntar på att det ska lösa sig. I annat fall ser jag er förr än jag vågat hoppas.
Först ska jag visa lite bilder från första maj, om ni minns lovade jag det i mitt förra inlägg. Det var dessvärre omöjligt att beskriva omfattningen av demonstrationen i bild, jag skulle inte förvånas ifall ansamlingen av folk kunde ses från rymden med blotta ögat men i brist på en sådan utkikspunkt får ni hålla er till godo med ett axplock av vad min kamera och jag såg.
Min flygresa till Mexiko är bokad till den 20:e men alla flyg till och från Mexiko är inställda pga 'pandemin' så jag står obeslutsamt och väntar på att det ska lösa sig. I annat fall ser jag er förr än jag vågat hoppas.
Först ska jag visa lite bilder från första maj, om ni minns lovade jag det i mitt förra inlägg. Det var dessvärre omöjligt att beskriva omfattningen av demonstrationen i bild, jag skulle inte förvånas ifall ansamlingen av folk kunde ses från rymden med blotta ögat men i brist på en sådan utkikspunkt får ni hålla er till godo med ett axplock av vad min kamera och jag såg.
